/ Skogen /

De är här - skogens guld

 
 
Nu är de här! skogens guld, underbara och goda kantareller.
I helgen var jag ute i skogen och plockade, kan även säga att det blir kantarellår i år. Regnet har gjort nytta och det finns hur mycket kantareller som helst i skogen, så ut och plocka!
 
För mig som älskar att vara ute i skogen är detta rena rama lyckan och så är det närmare dit än till Ica :)
Egentligen så är det helt otrolig att vi har allemansrätten i Sverige som tillåter alla människor att gå och vara i alla skogar som finns. Om jag inte har fel så är Sverige det enda landet i hela världen som har denna lag.
Hoppas att det förblir så också!
Med kantareller kan man göra så himla goda rätter och mackor och ni hittar recept här på bloggen. 
Följer ni mig på instagram så kommer det mycket ofta bättre uppdatering med bilder på min mat än här. Följ mig där så får ni se vad jag kommer att laga med mina kantareller. Det är mycket smidigare som ni förstår.
Jag heter Kitchenofanna där med såklart.
 
 
/ Skogen /

Min skog

 
Vad är det man tänker på när man tittar på den här bilden? Det första jag tänker på är att ta av skorna och gå på den underbara mossan som ser ut som en grön ryamatta. Ja det här är min skog! - inte för att jag äger den men det känns så då jag har hittat den alldeles själv och är nästan alltid ensam om att vara där.
Jag älskar att vara i den här skogen då den är rogivande och underbar. Vill man veta vem man är så ska man gå till skogen, till en skog som man kan kalla sin.
Tjejen som kommer från den steniga och bergiga Armenien trivs sååå bra i den svenska skogen. Där har vi en koppling och så finns en annan anledning till...!
 
 
Den andra anledningen är att jag älskar att plocka svamp. Jag lärde mig för många många år sedan och har blivit helt kär i det. Jag plockar, lagar en massa rätter och även torkar och förväller inför vintern.
En liten picknickkorg är uppskattad när man är mitt i skogen. Härligt med lite paus för att njuta av fåglarnas kvittrande.
Känslan när jag hittar just gula kantareller, som också kallas skogens guld, är obeskrivlig. Jag blir så himla glad och sorglös som ett barn!
I år har det varit riktig svampår, kan jag säga.
 
 
Denna gång har jag tagit min kamera med mig till skogen och har verkligen tagit bilder och min tolkning på det som jag upplever när jag ser svamp och allt det vackra som jag ser i min skog. Mina smultronställen helt enkelt.
De här söta trattisarna har jag lämnat till nästa gång.
 

Det här med att ta bilder har blivit så mycket mer nu för mig. Det har liksom blivit för mig ett nytt sätt att uttrycka
och dela med mig. Likaså min blogg som har blivit en stor del av mig, mer än jag trodde det faktiskt skulle vara.
Det blir bara mer och mer och jag får se vart det leder.
Ni som följer mig, läser och lagar mina recept är mycket viktiga för mig. Det är just med er jag vill dela med mig och inspirera. Så kom gärna med feedback och kommentarer.
 
Jag gör bara det jag älskar mest av allt att laga mat.